Ida

sitter i min säng med musiken på högsta volym för att glömma allt runt om kring,
i högtalarna just i detta skede är AC/DC - thunder struck, fortfarande en grym låt.
Inte sämre idag än när låten släpptes på albumet The Razor's Edge år 1990. 
Har kommit på att det är min käre far som ända sedan jag var liten hjärntvättade mig med
Rock 'n' Roll av högsta klass, har t.ex. fått höra att jag inte kunde somna om kvällarna om jag inte fick höra på en vissBruce Springsteen låt, det säger väl allt. 
 

Ordspråket "tiden läker alla sår" har jag fått höra av ett flertal folk och ett antal gånger under denna tid.  
Själv har jag har svårt att tro på det, jag ser det mer som att..
Med tiden lämnas ärr.
Även om såret försvinner så lämnas ett ärr. Vilket såret i mitt fall är att
min mamma har valt att bli en ängel, och så kommer det alltid att vara.
Och därför kan inte detta sår läkas,
men så småningom kommer det att bli ett ärr. men inte innan jag lärt mig leva med att ha en ängel över min
axel istället för att ha en axel att luta mig mot..
Detta sår kan endast åldras, lämna ett spår efter sig, och kanske tillslut
efter mycket tårar och svåra tider inte vara lika synligt för omgivningen.
Men ärret efter såret finns alltid kvar, kommer alltid att påminna för att visa att det alltid finns en tår till att fälla.


sinnesro