Ida

Har kommit hem från en stressig och påfrestande dag från jobbet,
från alla jobbiga människor, pommesos och barnfamiljer.
självklart tajmar jag in att börja jobba igen den dagen det är högskole prov
och dubbelt så många gäster. Återigen så börjar mina dagar så bra!
det är sååå dags att fixa ett nytt jobb, detta tar kol på mig.

Är förövrigt på ännu sämre humör än vanligtvis.
Förstår mig inte på folk, förstår inte hur folk tänker.
I min värld behandlar man folk med respekt och ödmjukhet, man säger inte
en sak och gör en annan, man tänker inte enbart på sitt eget bästa.
I er ålder så är man mogen och klok nu att iaf veta vad man inte ska göra.
"att säga någonting är bättre än ingenting". 

 
Det första jag ville efter jobbet var att ringa dig och höra din lugnande röst och höra
dig säga att du var stolt över mig för att jag klarade en hel dag. 
Fick istället ett helt annat bemötande och inte de ord jag trodde skulle komma.  
Och än en gång, förstår jag inte vad som är såå svårt med att höra av sig.
Jag ber dig... öppna ögonen.


Stonesour-Bother
Tack gud för musiken