känslomässigt störd
Jag har blivit känslomässigt störd, instabil..
Kan inte längre sätta ord på det jag känner, jag har alltid tidigare kunnat
sätta ord på saker och ting, vart bra på att disskutera och alltid kunnat
föra min egen talan. Det är som bortblåst nu.
Jag vet inte riktigt vad jag känner.. känslorna är för många.
Vad gör man när man fastnat, när man inte längre kommer någonstans?
Vad gör man när ens enda trygghet försvinner med vinden.
Jo, man når botten och har inte ens tryggheten att kämpa för för att ha viljan
att ta sig upp, man fastnar. Jag har fastnat..
Just nu klarar jag inte av att se er leva era liv som om ingenting har hänt.
Jag klandrar er inte men jag klarar bara inte av det.
Känner frustration för att jag själv inte klarar av att leva som vanligt.
Jag ska lära mig tycka om mig själv, för i slutet av dagen har jag bara mig själv.
Man kan inte förlita sig på andra människor för ingen stannar föralltid.
