lördag 2

inget är som det en gång var, och det kommer aldrig bli det heller.
det kanske är fel av mig att vara som jag är mot mina vänner,
men jag orkar inte vara på något annat sätt, jag kan inte
inget är som vanligt, inget är som förr

det kommer ta tid,
dom som finns kvar finns kvar, dom som inte gör det gör inte det..
det är allt, allt jag har att säga..
jag är besviken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0