En hund som mig.
Imorse vaknade jag av att amanda ringer vid 11 och vill komma hit och visst.
du är alltiiiid välkommen kompis ;P så vid 12 ramlade hon in lite halvt berusad fortfarande vilket är rätt
normalt en lördag måste jag tillägga! Har legat i sängen hela dan och klagat ikapp haha.
Vid 8 gick hon till tåget och åkte hem och jag begav mig till suzan för filmkväll, filmen såg vi inte
förövrigt för vi pausade hela tiden för att prata istället så den får vi se en annan gång.
Nu är jag hur som helst hemma och ska se lite på tv och så somnar jag väl så småning om.
Det var den lördan de, sjukt ohändelserik men de är väl sånt man får räkna med när man går på
antibiotika. Haha adam är lika arg som mig på den här medecinen, döda den baah.
Jag vet att jag ibland gör himla dumma val här i livet, att jag inte riktigt vart mig själv,
jag ber om ursäkt för allt till er alla. Men jag är här nu.
Ska försöka göra allt bra igen. Men hjälp mig ist, prata med mig.
Snälla jag ber, prata med mig.
Saknar. Snälla.
Och jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.
Jag kan se mitt namn i tidningsbokstäver,
men jag kan inte tro att jag fortfarande lever.
En hund som mig.
